Ibland blir jag bara så trött på folk

Sedan ett par dagar tillbaka hade en väninna och jag bestämt att hon skulle komma upp till mig och fika i eftermiddag.

Vi hördes av igår och nämnde att vi kunde prata mer idag eftersom vi skulle ses.

Idag på morgonen skickar jag henne ett sms med frågan om det passar att hon kommer upp vid halv 2.

Inget svar har jag fått trots att jag fått leveransbesked på att sms har gått fram.

Jag gick ut på stan för att köpa smör så att jag kunde baka något till fikat.

Nu står det ett gäng "amerikanska" äppelmuffins på ett galler och väntar.

Jag har ännu inte hört av henne, inte på något sätt. Inget svar via sms, ingen som ringt varken på telefon eller på dörren.

Jag blir bara så himla trött på sådant här!

Varsågod och ta en muffin, jag kan inte äta upp dem alla... (jo, det kan jag men vill inte)

Dagens träning

Uppvärming 5 minuter crosstrainer nivå 8, 5 minuter rodd på max motstånd + 10 min promenad på bandet med 10% lutning nivå 5.0.


Lite lättstyrketräning med redskap och "magdödare"

Avslutade med 10 min promenad på bandet nivå 5.0 med 10% lutning och lite drygt 10 minuter på trappmaskinen, nivå 5.

Räcker det? Jag känner mig inte helt nöjd. Jag tror jag får "kicka" min nya träningskompis eller stå kvar på mitt och inte bry mig om att hon struttar runt. Det känns alldeles för hattigt att strutta runt bland konditionsmaskinerna.
När jag kom hem gjorde jag mig en smoothie på blodapelsin, 1 liten banan och 1msk proteinpulver.
Kvällsmat: en kycklingfilé och en stor sallad av vitkål och morötter.
 
Mitt löfte till mig själv. komma tillbaka till det jag var tidigare, mera kondition, bra mat, envishet.

jobbe?

Nä, jag är bara lite lagom upptagen med allt annat som gör livet värt att leva.
Har kommit igång med träningen igen, provat på att gå på några olika pass istället för att bara hänga i styrkehall och i simbassäng.
Efter att ha sett migsjälv på bild inser jag att jag måste ta tag i mitt liv och leverne om jag ska må bra hela livet och inte bara för stunden.

Egentligen borde jag föra matdagbok för att se vad som egentligen är problemet. Vad gör jag för fel när jag inte går ner i vikt trots att jag äter relativt bra mat. Vad är det jag stoppar i mig som inte är bra? Är det mängden eller vad?

En person som regelbundet tränar ett par gånger i veckan och äter bra borde inte ha ett BMI som säger fetma.

Så, hjälp mig, eller rättare sagt - skärp mig.

en normal matdag ser oftast ut så här:

Morgondrink: en halv pressad lime, lite hackad chili eller ingefära eller kanel blandas med ca 3 dl kokt lätt avsvalnat vatten och dricks så varmt som möjligt.

Frukost: ca 2 dl turkisk yoghurt (10%) + ca ½ dl soyaschlag (11%) blandas med 1 msk proteinpulver. 1 liten banan skivas och blandas i, lite gojibär, solrosfrön, ca 10 hackade mandlar.

Lunch: protein av något slag t ex en bit lax, + ett par deciliter syrade grönsaker eller färsk sallad.

Mellanmål: varierar mellan färsk frukt eller smoothie på havremjölk, banan samt lite proteinpulver.

Kvällsmat: oftast en wok av något slag. Räkor eller kyckling + blandade grönsaker.

Utöver denna kost kan det ibland halka ned något till kaffet om jag har sällskap, ibland lite godis. Jag har som regel att jag aldrig får äta mer än max 10 bitar godis.

Beroende på väder så brukar jag ta en promenad på ca 5km mellan morgondrink och frukost.
När jag är mitt vanliga träningsjag blir det ett besök på gymmet ca 4-5 gånger per vecka. Den vanliga dosen är ca 1 timme per gång även de gånger jag bara simmar.

Så, säg mig.... vad gör jag för fel? vad kan jag ändra på?

Jag gillar inte att se mig själv i spegeln och det bästa sättet att bli på dåligt humör är att prova kläder i affärer.

Favoritfrukost

Favoritmat.

att gapa i nästan två timmar

Återbesök hos tandis idag, en liten check på att jag gjort vad jag ska när det gäller tandborstning, mellanrumsborstar (två olika storlekar) tandtråd på ställen där mellanrumsborstar inte kommer igenom.
Infärgning med rött för att verkligen se hur jag lyckats.

Tandstensfejning så det stod det härliga till. Fast det gillar jag ju så det gör inget.

Polering à la vanligt.

Sen en nymodighet som inte var särskilt rolig att uppleva. Men så länge det ger bra resultat går jag med på det. Något som ska ta bort ev missfärgningar på tänderna. Någon form av högtrycksanordning som sprutar ut ett vitt pulver blandat med citron och vatten. Jag kan garantera att det inte var roligt.

En ställning som spärrade upp munnen så att hon skulle komma åt ordentligt. Skyddsglasögon på både henne och mig, en stor servett över mitt ansikte, en hål uppklippt i servetten därigen skulle hon göra det hon skulle.

Nåja, nu är det färdigt och det är hela fyra veckor till nästa återbesök.

Ikväll ZUMBA!

lite roligt får man väl ha kvällen före man har träningsvärk i hela kroppen.

Igår - champagneprovning.

Inte nog med det.

Jag och en väninna cyklade ut till chokladstudion för att köpa några godbitar till kvällens värdinna. Dit är det drygt en mil att cykla, vi hade motvind hela vägen dit och lite lättare att cykla tillbaka.
Som vanligt när jag cyklat dit blir det ett fikastopp ute i biosfärområdet.

Väl hemma igen hann jag bara duscha och fixa till mig innan det var dags att ta sig hem till ena väninnan på en irish coffee innan vi cyklade ut till området där "champagneprovningen" skulle äga rum, ca 8 km i motvind ha ha ha *not*

Fem fruntimmer, fem flaskor dolda i aluminiumfolie och med en siffra ditmålad. Fem glas hälls upp med lagom mängd bubbel. Vatten i ett annat och så grep vi oss an verket att se vilken hemlig champagne som var godast.

Så roligt att höra att den jag hade med mig vann flest röster, fyra av fem tyckte den var godast.

God sallad serverades av värdinnans man, varma goda vitlöksbaguetter och sen var det fri drickning på bubblet efter vi skalat av folien från flaskorna. Behöver jag säga vilken som tog slut först?

Så lagom roligt att cykla hem de ca 8km igen när klockan passerat midnatt och det var kolsvart ute. Som tur är finns det bra cykelbanor i min stad och ut till de närliggande "förorterna"

Men hur kul är det att cykla när man egentligen bara vill krypa till sängs och sova?

Nåväl.

Snart är tvätten avklarad och jag ska ut och plocka äpplen hos en god vän till mig.

På återhörande.

Oväntad emotionell käftsmäll

Möblerade om lite i vardagsrummet, sorterade bland skivor, filmer och papper.
Plötsligt har jag ett lätt gulnat papper i min hand, en skrivstil jag känner väl igen. Det högg till rejält i mitt hjärta när jag läste det hon skrivit, förutom hennes egna ord om sin hur det gick med hennes cancerbehandling hade hon skrivit av en dikt hon hittat i Barncancerfondens tidning, sa hon hämtade kraft ur den. Det är 9 år sedan hon lämnade jordelivet men i mitt hjärta och i mitt minne lever hon kvar.

Dikten:

Jag är en fågel som skriker efter frihet.
En frihet jag mist.
För nu är jag fångad i en ondskefull bur i min egen kropp.

Jag kan inte längre flyga och göra det jag vill.

Jag måste först kämpa,
för att krossa det onda och en vacker dag ska jag klara det.

Jag längtar till den dagen.
Då kan jag flyga vart jag vill och känna friheten under mina vingar.
Skratta och vara lycklig.

Jag vill skrika ut min vrede och hat över det onda.
Men jag är rädd, så otroligt rädd.

Varför just jag?

Jag hatar dig ditt jävla as som lever och gror i min kropp.

Jag har helal ivet framför mig och jag ska klara det.

Men hur?

Jo, med hjälp av min vilja ska jag krossa dig, döda dig och slutligen elda upp dig.

Bara aksan ska återstå av det som en gång var ondskan.

Nu vet jag att jag ska värdesätta det jag har och det jag får och vara glad åt livet,
livet och friheten.

Men jag tar det en dag i taget, sakta men säkert.
Med hjälp av min familj och min vilja att utplåna dig.

En dag ska jag åter flyga över ängar och hav.
En natt ska jag åter få se alla stjärnor på himlavalvet tillsammans med dem jag älskar.

Men först ska jag kämpa för min frihet, för att äntligen få komma ut,
ut ur min ondskefulla bur.

Och den dagen ska jag förverkliga alla mina drömmar, skratta åt dig och visa att jag var starkast.

Du ska till helvetet, det helvete du drog in mi i
och där ska du få brinna.

Medan jag brinner för livet och dess skönhet
och min frihet.

En frihet som jag längtar till.

Kökets mest oumbärliga pryl - min elwok

Jag älskar min elwok. Snacka om att det är snabbt och lätt att laga mat när man har en sådan.

På dagens meny stod wokad kycklingfilé med massor av grönsaker och lite pasta.
Strimla kycklingfilén och fräs tillsammans med röd currypasta, vräk i mängder av grönsaker, tillsätt lite pasta och tjofsa runt.

Färdigt. :-)

Jag har dessutom två elwokar och en vanlig som jag använder på spisen (ytterst sällan)

Ja, det är egenodlad chili som skymtar i bakgrunden på vänster sida :-)

Oj, jag har ju glömt att berätta att min ingefära äntligen har börjat ta fart i spannen. Den har varit sent igång i år. I normala fall skulle jag ha en "vassrugg" på nedvissnande nu, men i år är det inte många stänglar uppe än.