Todays walk along the water or BEACHTIME baby :-)

Har känt det gamla vanliga att vinter är inte roligt, hamnade i "vinte"-stadiet, det vill säga "villintevinter". Men idag, himlen var så fantastisk tidigt på morgonen/förmiddagen att jag inte kunde låta bli att vilja ut.

På med kläder och ut. Fick skrapa is från rutorna på bilen men det kändes inte särskilt kallt. Satte mig i bilen och styrde, min vana trogen, mot havet. Den övre bilden på de fantastiska molnen är tagen längs vägen mot havet. Den nedre bilderna är från stranden. Det var så skönt, solen sken, ingen vind. Jag klickade igång appen Runkeeper och travade iväg, fick ihop 6 km tur och retur. Avslutade med att sätta mig och vända upp ansiktet mot solen. Det värmde, jag kände hur det kittlade i huden när solen smekte sig in för att värma min frusna själ.

 

These Pictures are from my morningwalk along the water. Dont you just love the ocean on a sunny day even if its in january?





 

 

 

 

My paradise

sweet memories, baby

Idag ska mina barn komma hem och äta en försenad morsdagsmiddag. Eftersom min svärdotter är gravid hade jag lovat henne att leta rätt på den dopklänning som mina barn använt när de döptes. 

Jag har själv virkat den, tog mig drygt ett år att få färdig, garnet är supertunt, DMC 30. 

När pojkarna döptes hade de en blå tröja under och matchande blå band. Så, ni kan nog lista  ut att tösen hade en starkrosa tröja under när hon blev döpt. 

Nu till sommaren kommer en ny liten tjej till världen, undrar om hon också kommer att bli döpt i den här. 

Babynest and a piglet while Canada and Sweden plays icehockey ha ha ha

Well, I love to watch icehockey but today I'm only listening to it while I sew a little. 

Some scraps from the babynest made this sweet little piglet. A new grandchild arrives this summer. 

Okej okej okej. 

jag gillar ishockey, speciellt när Canada och Sverige möts i en tuff match. Idag väljer jag att lyssna på det hela medans jag sitter och syr lite. Har ett babynest snart färdigt, bara plattvadden ska inhandlas innan jag kan göra det helt klart. En liten gris av resttyger så det matchar babynest. Sött så det förslår och rosa är så rart. 

London here I come

Snart så får jag träffa min dotter igen. :-)

Lilla tjejen flyttade till London i höstas och vi har inte haft möjlighet att ses sedan dess. Jag var lite osäker om jag skulle få ledigt från jobbet eftersom golfsäsongen drar igång för fullt i maj. Men, men... lyckan stod mig bi och nu har jag bokat en kortare resa för att hälsa på henne.

Äntligen

Och förhoppningsvis får jag träffa hennes pojkvän också, de träffades ganska omgående efter hon kommit till england och de håller fortfarande ihop. Jag vet inte riktigt om jag ska vara glad eller förskräckt över att hon har ett seriöst förhållande i ett annat land. Tänk om hon stannar kvar där för alltid, tänk om det blir barnbarn i england... oj oj oj. nåja, det kunde varit värre, england är inte så långt bort från sverige :-)

Ciao folks

Babyquilt

A babyquilt, a little different from the ones I usually make. Thought it would be fun to create something else for once. 

I had to draw the appliques and it was great fun. And yes, its a boy. My brother has become a grandpa, so this one is for a Kasper, born december 20, 2014

En liten babyquilt, lite annorlunda än vad jag brukar göra, men jag är nöjd med den och hoppas att lille Kasper också blir det. Min bror har blivit "bonusfarfar" och det är den lille killen som kommer att äga det här lilla täcket. 

goosebumps

Wow! 

the most wonderful song I've heard!

Christmasbake 2013

Lussekatter samt en variation av saffranssnurra med mandelmassa/smör/florsocker

Smakar alldeles för gott, tur att jag inte gjorde överdrivet många. 

Merry Christmas och God Jul

Länge sedan jag kikade in här, men, jag har varit mest på jobbet, inte tyckt mig ha något att skriva om.

Men nu har jag lite paus, närmare bestämt en hel månad så nu ska jag väl hinna med att skriva ett inlägg eller två.

Först av allt vill jag önska alla mina vänner en riktigt god jul och god fortsättning och gott nytt år :-)

kan samtidigt passa på att önska parkeringsvakten ett gott nytt år och tacka för julklappen om 600 kr i parkeringsböter på julaftonsmorgon...

Glada grytlappar och lite annat

Vill bars visa upp lite av det jag tar med till helgens julmarknad. Min favorit är den stora bagen. Jag behåller den gärna själv :-) 

Tre små och en schlep.

shit happens

vilken jäkla dag, borde stannat hemma och dragit täcket över huvudet hela dagen ha ha ha.

Frukostgästerna bankar på en halvtimme tidigare än bestämt..... jodå, de släpps in och får plocka för sig allt eftersom jag hinner bli klar med buffén.

Kvart över 8 kommer nästa gäng, kan vi få våra mackor halv nio istället för halv tio?
eh? okej, jag fixar det, sa ni två glutenfria?
Stressa stressa stressa..... mackorna fram och övrig frukost dukas undan.
Det visar sig att de som inte tålde gluten aldrig dök upp....
Diskar undan, dammsuger, dukar fram inför lunchen

Du måste åka in till stan, Fredrik behöver en värmebox!!!!!!

Hämtar bilen, lastar värmeboxen och kör iväg, hör att jag behöver tanka men chansar på att komma fram.

jodå, Lastar av och får höra att jag måste åka och hämta linneservetter på tvättanstalten. BRÅTTOM! vi behöver dem NU!!!!!

jag kör till tvättanstalten, svänger upp på deras parkering och där "dör" bilen. Får hjälp att knuffa in den i en parkeringsficka. Ringer chefen och förklarar läget, han ringer vidare och Viktor dyker upp för att hämta både mig och servetter.

Full rulle i "Jespers en trappa upp" hela lunchen. Dessutom ska jag hinna duka upp för kvällens sittning om 48 pers. Allt hinns med och rar kollega Emil erbjuder sig att hjälpa mig med bensin till bilen. Vi åker efter arbetets slut och hamnar i värsta rusningstrafiken men kommer fram  till närmsta mack, får låna en dunk och fyller den med bensin, kör tillbaka till min bil och häller i... Han kör åt sitt håll och jag åt mitt.
En bit upp i trappan slocknar lyset och jag bara orkar inte tända det utan fortsätter uppåt i mörkret och passar på att skrämma halvt ihjäl en granne som öppnar sin dörr ha ha ha, (dagens höjdpunkt :-) )

Nu ska jag pausa och vila inför nästa dags aktiviteter som jag hoppas blir lite lugnare än dagens.

Look ma' no curves

Jag tänkte bara visa vad jag lyckats få färdigt nu när jag varit ledig tre dagar. Mönstret är köpt via Deb Karasiks hemsida och var inte så invecklat att sy som det ser ut. Dessutom älskar jag färgerna mot det svarta.

Mönstret heter naturligtvis "look ma¨, no curves"

5:2 min dag med 500 kcal

Idag hade jag tänkt vara lite mer noggrann med vad jag stoppar i mig. För, om sanningen ska fram är det inte så upphetsande att äta "ersättningar" för mat, känns bättre att tillåta sig äta riktig mat även om det innebär att man får räkna lite själv för att inte komma upp i för högt antal kcal de dagar man har 500 kcal att spendera jämnt över dagen.

Sagt och gjort, fram med alla möjliga och omöjliga livsmedel i skåpen och kolla energiförteckningen.... skapa en matsedel som kan funka och ja, jag tror jag har lyckats.

Frukost: halv portion gröt av blandningen havre/quinoa (frebaco)
Lunch: 1 portion potatismos (felix pulvermos), 100 gram kokt broccoli, 2 skivor rökt skinka.
Kväll: 50 gram fetaost, gurka och grönsallad.

Mellanmål: 1 skiva falu rågrut och två skivor rökt skinka (om jag vill och behöver)

Skulle inte det här funka tror ni?

Gurka innehåller 14 kcal per 100 gram, den jag har hemma väger 314 gram, alltså...... det blir inte många kalorier om jag äter upp hela gurkan idag. Likaså grönsallad, 100 gram rucola sallad 28 kcal. 100 gram sallad är en ganska rejäl laddning.

Nåja, jag har ätit min frukostgröt och ändå orkat ta en promenad på drygt 8 km utan att klappa ihop. Nu ska jag tillbringa hela resten av dagen framför symaskinen. Jag håller på att förfärdiga en showstopper inför utställningen den andra advent. 

Ciao babes

5:2 och frestelser och fallgropar

Joråsåatteeeh

Hade min 2-dag igår, var duktig precis hela dagen, överskred inte tillåtet antal kalorier. Ställde mig på vågen i morse och till min glädje ser jag att den visar 81 kg. :-)

Vet ju att det blir så när man väger sig dagen efter fastan, men det är så uppmuntrande att göra det.

Har jobbat i "tjåsken" idag och det innebär frestelser, fallgropar, frestelser och fler fallgropar.

Åt en bra frukost hemma, 1/3 dels paket bacon och äggröra på två ägg. Det gjorde mig mätt och nöjd och egentligen borde det räcka men........ efter att ha städat och fixat en timme drygt så tog jag bästa mellanmålet, (jodå, jag jobbar inom restaurang) så jag hade fått med mig ett litet glas äppelkompott toppat med vaniljgrädde och digestivekrisp. mums och mumma.

Jag förstår inte riktigt vad det är som gör att jag på något vis har en inre drift som säger att jag måste återta gårdagens förlorade kalorier. Måste försöka komma underfund med vilka mina triggers är.

Alltså, det räckte inte med äppelkompotten, eller var det kanske den som triggade?
Under dagen har det slunkit ned två kanelbullar, en glass och en liten påse gott & blandat. jo, förutom maten som bestod av pannbiff med mos och lingon.

Ja ja, må alla gudar hjälpa mig på vägen.

Kvällen kommer att ägnas åt symaskinen, jag har massor att göra och ingen tid att göra det. hm, tänk scenariot: se till att fylla på i hyllorna i butiken (hantverksföreningens butik), sy så jag har att sälja på julmässan i mitten av november (med hantverksföreningen) se till att få ihop något nytt till utställningen den andra advent.... och till julmarknaden samma helg som utställningen. *suck*
Nåja, kommer tid kommer råd eller som Jon bon Jovi sjunger - It's my life

Dags att logga ut så jag hinner något innan det är dags att nanna kudde, ska börja jobba kl 6 imorgon.

ciao

Jag testar 5:2

Har funderat på det ett tag, ända sedan jag såg ett TV-program om det hela, tyckte det lät logiskt och inte alltför ogenomförbart.

Tankarna sköt fart på allvar när jag fick för mig att återta träningen igen, den har legat nere nästan ett år pga stressigt jobb och korkade arbetstider - och korkade öppettider på gym och i badhus. Hur som haver, jag gick till gymmet, fick tag i en instruktör som var rena rama himmelriket när det gällde att få inspiration till rörelse igen. Han satte ihop ett program till mig (som jag inte följt) och jag beställde tid för en sk Tanitamätning. Dvs, en scanning av kroppen som ger svar på bmi, benmassa, fettprocent, fett runt de inre organen, vätskebalans, muskelmassa och metabolisk ålder.

jupp, jag har bmi nära fetma, väldigt lite fett runt de inre organen (förvånansvärt med tanke på hur mycket annat fett jag bär på), börjar förlora muskelmassa (pga ålder), har för låg procent vätska i kroppen samt den chockerande nyheten att min metaboliska ålder är 71!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
att jag har övervikt på ett stort antal kg vet jag men jag har inte trott att det ska påverka mig så hårt att jag ökar nästan 20 år. Jag har alltid tyckt att jag rör mig mycket och är i god hälsa och har en förbannat ung själ i alla fall.

Nåja, bara att ta tag i det hela och ha en ingångsvikt på 84,9 när jag börjar testa 5:2

Jag är nu inne på tredje veckan och har väl inte varit alldeles för lojal till det hela, ganska svårt när man jobbar inom restaurangrörelsen och har gott om godsaker att stoppa i munnen närhelst man vill och önskar. Mina 2-dagar har jag bestämt till måndag och fredag, före och efter helgen. känns bra.
Än spånar jag mest runt och vet inte riktigt vad jag ska äta för att må riktigt bra de dagarna men jag kommer allt närmare, hittar gott om inspirerande recept online.

Annars är nödhjälpen gainomaxbars eller allevo. De innehåller ca 200kcal per bar och jag har tillåtna 500 kcal per fastedag.

Den här veckan testar jag pulversoppa inköpt i en hälsokostbutik, de ligger på 200 kcal per portion och känns helt ok även om jag inte gillar att läsa ingrediensförteckningen, ingen allergiker gillar ingrediensförteckningarna på färdigprodukter ha ha ha.

Men, trots att jag äter som vanligt och kanske frossar loss lite onödigt mycket ibland på de tillåtna ät-dagarna så har jag lyckligtvis gått ned till 82,5 efter tre veckor. Inte illa och mer ska det bli.

Mitt första mål är att komma under 80, delmål två är 75 kg.

Håll tummarna för att jag lyckas

Jag har en tråkig blogg

Alldeles för länge mellan gångerna jag tar mig tid att skriva något här på bloggen.

Men vad ska jag hitta på att skriva när livet i övrigt går i 180 och jag inte riktigt hinner med. Jag jobbar heltid numera och det händer mycket i mitt liv på många håll och kanter.

Käraste dottern har packat väskan och dragit till metropolen London. Det är drygt en månad sedan hon åkte och hon har redan lyckats hitta jobb och boende. Congratulations my dear daughter.
Det innebär alltså att hemmet blivit aningen tystare och definitivt mer lättstädat ha ha ha, sorry dottern men nu är det inte längre överbelamrat på diskbänken och tusen saker inne på bordet i vardagsrummet. Ska också bli himlans intressant att se vad kommande vattenräkning hamnar på för belopp.
Sovrummet återtas lite i taget, dvs, jag slipper sova i vardagsrummet numera. ganska skönt faktiskt.

Sömnadsmässigt har jag börjat på en ny variant av "look ma, no curves". Ett mönster jag inhandlat från Deb Karasiks hemsida, just love it. Det kommer bild längre fram när jag kommit en bit in i projektet.

Hantverksföreningen jag varit med om att skapa rullar långsamt framåt mot en förhoppningsvis bra framtid. Möte idag där vi planerade inför halloween och jul.
Ibland känner jag att det blir liiiiite mycket på en gång. Den för mig mest efterlängtade händelsen i december har precis rullat igång och japp, nu blir det 180 knyck för att få ihop något inför adventsutställningen.

ha ha ha

joråsåatte.... man tar inte på sig mer än man klarar att hantera.


Till min kära dotter

Jag är glad att jag inte raderade

Min första blogg var under Aftonbladets bloggportal. Det var nytt, ovant, spännande och alldeles fantastiskt roligt.
Försiktigt skrev jag det allra första inlägget 21 juni 2006, hade absolut ingen aning om vad det skulle föra med sig. Jag hade valt att vara anonym för att inte utsätta familj och vänner för något de inte ville kännas vid. Bloggen var snyggt rosa och ett passande namn hade den. ha ha ha. Ja, om någon då sagt till mig att bloggen skulle bli en bästa vän hade jag bara skrattat och skakat lite på huvudet åt det hela.
Men, så blev det. Jag fick många läsare, under en period var min blogg bland de 20 mest lästa bloggarna på AB.
Upplägget hos AB var enkelt att förstå, enkelt att följa andra bloggare, att hitta nya favoriter och att dessutom knyta vänskapsband som fortsatte irl, vid sidan av bloggvärlden.

Flera vänner har jag fått som jag har regelbunden kontakt med via facebook eller mail. Några träffar jag regelbundet, de som bor närmare mig geografiskt eller rent av bor i samma stad som jag.

Det var alltid lika pirrigt förväntansfullt när man insåg att en bloggare man läste regelbundet bodde i samma stad som man själv. Vi träffades i större eller mindre sällskap och skrev om det i bloggen utan att avslöja de andras identiteter. Likadant är det hos oss som hittat varandra på fb, inte ett ord nämns om att vi är fd bloggare. En outtalad regel, man får ett litet privatmeddelande "det är jag som bloggade under namnet ----"

Ja, jag har suttit och läst igenom många inlägg i den blogg jag inte hann radera innan AB stängde ner. Det var min allra första blogg och det är egentligen ganska logiskt att just den fick vara kvar till eftervärlden. Den är stängd men finns att läsa.

Jag kan känna saknad efter enkelheten hos AB, de vänner jag tappade när vi gick över till wp eller blogger, det är inte samma familjära känsla på de större siterna. Jodå, det fanns bloggtroll och bråk också, men, jag drabbades inte så hårt.

Det här är en fantastisk sång, jag uppskattar den nästan ännu mer med KD Lang än jag gjort med Roy Orbison.

Mitt första inlägg från mobilen

Solen skiner, kvicksilvret kryper sakta upp mot beachväder men jag jobbar idag så det är bara att gilla läget.
Jag har en underbar arbetsplats så jag klagar inte, jag ser solen, känner brisen och värmen.
Vad sägs om den här utsikten från mitt fönster?
Hoppas nu att rätt bild kom med :-)

Musik och dess makt

Det finns musik som väcker något inom en, något man inte riktigt kan sätta fingret på, något som får oss att reagera på olika sätt när vi hör musiken. 

Alla som känner mig kan intyga att det finns ett album som kan spelas dygnet runt i flera dagar i rad hos mig. Det albumet är mitt "piggpiller", min glädje, min healer, mitt allt. Det har hjälpt mig igenom sorg efter anhörig, bedrövelse och besvikelser likväl som det gjort mig på gott humör och fått fart på mig när jag städar. Okej, Det albumet är Jon Bon Jovis Young guns, ett soundtrack till filmen med samma namn. 

Men, det finns ett par låtar som berör mig på ett sätt jag inte trodde var möjligt, låtar som kan få mina tårar att börja rinna när jag bara hör introt till låten. Jag har ingen förklaring till varför det är så, jag har inga minnen knutna till någon av sångerna. Den ena är Willy Nelson: Always on my mind och den andra låten är den här, Darren Hayes Insatiable. Jag har absolut inga minnen av något slag till den, men likförbannat skvalar tårarna som ett niagarrafall så snart den börjar. 

Texten är väldans erotisk, om man verkligen lyssnar på vad han sjunger. 

Enjoy!